Musik från 2007 bland soporna.

Varje år borde inledas med en månads tystnad. Jag vet inte varför – vissa saker känner man bara på sej och det man har på sej det kan man ta av sej, som flickan sa. Man tager vad man haver och sen får man se upp i backarna. Om man backar kommer man tillbaks och då är det likadant igen. Det kan inte hjälpas.

Nåväl… Nytt år. Ny ordning. Ny musik.

Igår kväll när jag gick ut med soporna till soprummet upptäckte jag en liten man som satt och gömde sej bakom pappersinsamlingen. Han hade stort skägg, gröna solglasögon och en gulnött kassettwalkman ansluten till ett par fluffiga hörlurar som läckte nåt slags taktfast elektroniskt brus. Jag låtsades inte om honom utan slängde hastigt min egenhändigt ihopknutna soppåse och skulle just gå där ifrån då mannen tryckte in paus på sin walkman och sa: ”Paus”.
Han tittade frågande på mej en stund. ”Paus” sa han igen medan han vevade med ena fingret i luften. Det var uppenbart att han inte var helt frisk. ”Paus” upprepade han. Jag stog som fastfrusen och började precis känna mej en smula besvärad av hans metamonoligiska samtalsteknik då han fortsatte: ”…har du lite skööönt brus i skallen… så vet jag muuuusik från gammla 2007… duuu bör kolla in:

1. Venetian Snares (My Downfall 2007)
Orkestral trumm och bas med mycket galna rytmer och mörker.
Rekomenderar även ”Rossz Csillag Allat Szuletett” från 2005 och ”Cavalcade of Glee and Dadaist Happy Hardcore Pom Poms” från 2006.

2. Digitalism (Idealism 2007)
Hypnotisk electronica från Tyskland.

3. Justice (Cross 2007)
Fransk klubbmusik som svänger och knorrar.

… har du fööörstått?” sa mannen och nickade nöjt med huvudet som om han var nöjd eller nåt. ”Det där kännde jag redan till – hela bunten!” snäste jag och smällde igen soprummsdörren efter mej.