Det drar i mina fönster. Glaset stretar emot. Rummet är en gigantisk kub av lakritsdoftande dimma. Det osar om mej och en fantasi av manchestertyg kryper längs taket. Jag stänger av och på min sexighet. Från under soffan tittar det fram en säl. Den gråter kloroform och jag förstår att min tid håller på att lösas upp. På ett golv av tårar breder jag ut min kropp. Jag har redan en dolk i ryggen så varför inte en till? De kan fungera som fästen till de vingar jag håller på att bygga. Jag tar spenaten ur frysen. Där inne finns ett mörker som aldrig tar slut. Innan jag hinner stänga fryser golvet och jag halkar in i det hörn där drömmarna samlats. Det frostiga paketet smälter i mina händer och jag funderar. Är detta en uppmaning att fläta de gröna bladen kring mina revben? Det börjar bli varmt där ute. Det är sommaren. Det är ett som är säkert. Och när som helst kan jag gömma mej under en tigermönstrad filt.